Så gjorde forskarna
Det tyska forskarlaget simulerade 13 olika uppvärmningssystem i ett typiskt tvåvåningshus för att ta reda på vilket som är mest miljövänligt och bäst ekonomiskt. De använde både livscykelanalys (ACV) för att mäta miljöpåverkan och nettonuvärde (VAN) för att bedöma den ekonomiska sidan, vilket gjorde studien både omfattande och noggrann.
Forskarna räknade med viktiga parametrar som installations- och underhållskostnader, energikonsumtion och specifika miljöfaktorer som koldioxidutsläpp, för att minska uppvärmningskostnader. De lade också in framtidsprognoser för energiprisutveckling och förändringar i den tyska elmixen, vilket gjorde det möjligt att köra känslighetsanalyser i flera scenarier. Det ökade studiens robusthet och hjälpte till att ge användbara slutsatser även vid osäkerhet kring framtiden.
Luft‑vattenvärmepump med solceller i topp
I studien hamnade luft‑vattenvärmepumpen tillsammans med solcellspaneler i förstaplats. Systemet gav 17 % lägre miljöpåverkan och 6 % lägre kostnad jämfört med referensen, som var en vanlig gaspanna. Även under olika scenarier — inklusive det värsta tänkbara — höll systemet sin position som mest kostnadseffektivt och miljövänligt.
Kombinationen utnyttjade utomhusluften effektivt och minskade elkostnaderna, samtidigt som koldioxidavtrycket blev betydligt mindre. För att göra det ännu bättre föreslår forskarna att öka självförbrukningen av den el som solcellerna producerar (det sänker köpt el och gör systemet ännu mer fördelaktigt).
Vedförgasningspannan överraskade
Vedförgasningspannan kom oväntat högt i rankningen och landade på andra plats vad gäller eko‑effektivitet. Kostnaden var visserligen 20 % högre än för gaspannan, men miljöpåverkan minskade med 42 %. Framgången här hänger ihop med att ved räknas som en förnybar resurs — förutsatt att den tas från hållbart skogsbruk (där avverkningen inte överstiger tillväxten).
System som gjorde sämre ifrån sig
Vissa system, som pelletspanna med solvärme och värmepump med iskaccumulator, presterade sämre än väntat, trots att pellets erbjuder bättre effektivitet. Trots att de ibland marknadsförs som gröna alternativ visade de sig ofta vara ekonomiskt ogynnsamma på grund av hög komplexitet och större kostnader.
Forskarna pekar på att de höga drifts‑ och underhållskraven i många fall översteg de miljömässiga fördelarna, vilket drog ner deras totala ranking.
Gaspannan som referens
Gaspannan användes som referensalternativ i studien. Den är visserligen billig att använda i drift, men stod för de största koldioxidutsläppen bland de undersökta systemen. Även när den kombinerades med solpaneler låg dess miljöpåverkan högst, vilket understryker behovet av mer hållbara alternativ.
Det är tydligt att valet av uppvärmningssystem spelar stor roll både för plånboken och för miljön, och att förstå skillnaderna mellan systemen hjälper fastighetsägare att fatta bättre beslut för energibesparing. Med den här studien som vägledning kan överväganden kring framtidens uppvärmning börja förändra våra hem till att bli mer hållbara och billigare att driva.
