Hur arv påverkar åldrandet
Studien är en härstamningsstudie som undersöker hur DNA-mönster från tidigare populationer kan forma hur kroppen klarar stress och infektioner över livet. Forskarna modellerade deltagarnas DNA som en blandning av genetiska komponenter från bönder, stäppherdar, jägare‑samlare och iransk‑kaukasiska grupper för att se vilka genetiska mutationer som predicerar långt liv.
I arbetet används också Paleogenomik (studier av forntida DNA) för att jämföra moderna genmönster med dna från antika kvarlevor och få en djupare förståelse för sambanden.
I studien jämfördes DNA från 333 centenarianer (personer som nått 100 år eller mer) med en kontrollgrupp på 690 yngre vuxna från liknande regioner. Resultaten visade att centenarianerna bar fler genetiska drag från Western Hunter‑Gatherers (västliga jägare‑samlare), istidens européer, vilket kan förklara deras längre livslängd. Denna sammansättning kopplades till 38 % högre odds att nå extrem ålder.
Historiska spår i vårt DNA
För mer än 14 000 år sedan gav vissa immun‑ och metaboliska varianter jägare‑samlare fördelar under istidens hårda förhållanden, vilket ökade deras chanser att överleva. Det DNA‑arvet lever kvar i vissa populationer i dag och kan fortfarande påverka hälsa och livslängd.
Italien har länge varit en knutpunkt för gamla migrationer, vilket innebär att italienare ärver DNA från flera olika forntida grupper, inklusive jägare‑samlare. Det så kallade “Villabruna‑klustret” är ett exempel på en sådan härstamning.
Avsaknaden av jordbruk under istiden kan ha gynnat varianter som effektivt lagrar energi och bekämpar infektioner.
Betydelse i dag och könsskillnader
Bland personer över 100 år finns en tydlig majoritet kvinnor — nästan 83 % är kvinnor. Studien visar att den genetiska effekten är tydligast hos kvinnor, vilket kan accentuera vikten av självständighet i hög ålder.
Forskarna rekommenderar att framtida dataset inkluderar fler långtlevande män för att bättre kunna analysera dessa skillnader.
Begränsningar och nästa steg
Studien har flera begränsningar, bland annat få historiska prover och osäkerhet kring om härstamningskopplingen verkligen beror på genetiska faktorer eller på andra förklarande variabler som livsstilsfaktorer, lokala dieter, inkomster eller hälsotillstånd. Forskarna kontrollerade för genetisk struktur, men kan inte slå fast orsak och verkan utan mer detaljerad biologisk uppföljning.
Gruppen planerar nu att testa i laboratoriemiljö om de ärvda varianterna påverkar immunbalans eller energianvändning. Forskarna poängterar att dessa fynd inte bör användas som ensam grund för livsstilsråd.
Genom att visa hur gamla genetiska komponenter bidrar till lång livslängd knyter studien ihop förhistoriska populationer med modern biologi och betonar värdet av att förstå vår historia för att förbättra framtida hälsa.
