Mikroplaster — den osynliga boven
Studien från Concordia University i Kanada, publicerad i Journal of Hazardous Materials (en vetenskaplig tidskrift), visar att alla människor dagligen konsumerar mikroplaster — ofta utan att veta om det. En genomsnittsperson får i sig mellan 32 000 och 50 000 mikroplastpartiklar per år. För dem som ofta dricker vatten från plastflaskor ökar det här antalet med över 90 000 extra partiklar årligen.
Mikroplaster definieras som små plastfragment med en diameter mellan 0,001 mm och 5 mm (0,001 mm motsvarar 1 µm). Huvudförfattaren Sara Sajeedi förklarar att de här extra partiklarna från flaskvatten intas direkt från källan, snarare än via näringskedjan, vilket gör situationen särskilt problematisk.
Plastpartiklarna i flaskvatten oroar eftersom de kan tas upp i stor mängd och passera biologiska barriärer, vilket potentiellt kan störa organens normala funktioner. Sajeedi säger: “Att dricka från plastflaskor är acceptabelt i nödfall, men är inte något som bör konsumeras dagligen.”
Hälsorisker och möjliga följder
Inga kortsiktiga hälsoproblem har rapporterats i studien, men forskarna påpekar att långsiktiga följder av mikroplasterna ännu inte är fastställda. De pekar på möjliga hälsorisker som:
- andningsproblem
- kronisk inflammation
- cellers exponering för oxidativ stress
- ökad risk för vissa cancerformer
- hormonella och reproduktiva problem
- skador på nervsystemet
Studien identifierar flera faktorer som bidrar till att plast bryts ned till mikro- och nanoplaster, bland annat solbestrålning, temperaturvariationer och fysisk hantering av plastmaterial. Det gör att det är viktigt att vidta åtgärder för att minska tecken på plastnedbrytning.
Praktiska råd och vad forskarna rekommenderar
Forskarna ger flera rekommendationer för att minska exponeringen för plastpartiklar, inklusive att minska plast genom hela produktionskedjan — från produktion till transport och lagring. Praktiska tips i studien är att:
- undvika att förvara plastflaskor i direkt solljus
- inte återfylla små flaskor
- använda kranvatten när det är möjligt
Sådana åtgärder kan minska antalet partiklar man får i sig till några tusen per år — en betydande minskning jämfört med genomsnittet.
För att verkligen förstå hur plastanvändning påverkar människors hälsa betonar studien behovet av ytterligare storskalig forskning och förbättringar av vatteninfrastrukturen. Bättre vatteninfrastruktur skulle göra det möjligt för alla att dricka kranvatten utan att vara beroende av engångsplast, vilket i sin tur skulle minska den totala plastföroreningen betydligt.
Den här studien ställer viktiga frågor om våra dagliga dryckesvanor och hur hållbar plastanvändning egentligen är. Genom att tänka efter och ändra våra vanor kan vi alla bidra till att minska vår exponering för potentiellt farliga mikroplaster.
