En ny strategi: slå mot KRAS-signalerna
Studien leddes av Mariano Barbacid, chef för CNIO:s Experimental Oncology Group, tillsammans med co-lead-författaren Carmen Guerra. Forskarna testade en trippel läkemedelsstrategi riktad mot KRAS-signaleringen, som är muterad i cirka 90 % av fallen av bukspottkörtelcancer. Genom att blockera tre olika punkter i den här signalvägen lyckades de utrota tumörerna i tre separata musemodeller utan att orsaka betydande toxicitet.
De använda läkemedlen var Daraxonrasib (en experimentell KRAS-hämmare), Afatinib (ett redan godkänt läkemedel för lungcancer) och SD36 (ett proteinnedbrytande medel). Detta genetiska tillvägagångssätt gav en stark och långvarig tumörregression i alla testade modeller, vilket ses som ett stort framsteg inom cancerforskningen.
Kliniska utmaningar och vägen framåt
Trots de lovande resultaten påpekade Mariano Barbacid att man ännu inte kan gå vidare till kliniska prövningar på människor. Det finns flera begränsningar som måste övervinnas, och ytterligare studier krävs för att säkerställa behandlingens säkerhet och effektivitet i klinisk praxis.
Bukspottkörtelcancer är extremt aggressiv: färre än 10 % av patienterna lever fem år efter diagnos. I Spanien upptäcks mer än 10 300 nya fall varje år. Den sena upptäckten bidrar till den låga överlevnaden, vilket gör behovet av bättre screening för cancer tydligt.
Vad det här kan leda till
Forskarteamet, med försteförfattarna Vasiliki Liaki och Sara Barrambana och flera andra personer nämnda i publikationen, menar att resultaten kan öppna dörrar för nya terapeutiska alternativ. Studien publicerades i Proceedings of the National Academy of Sciences (PNAS) den 2 december 2025 (DOI: 10.1073/pnas.2523039122) och beskriver fynden i detalj.
Arbetet finansierades av flera etablerade organisationer, bland annat Fundación CRIS Contra el Cáncer, European Research Council (ERC) och Carlos III Health Institute. Genom att bättre förstå KRAS-variationerna och hitta effektivare sätt att blockera dess signalvägar hoppas forskarna kunna förbättra överlevnadsutsikterna för patienter.
Även om det fortfarande återstår hinder innan metoden kan prövas kliniskt, ger resultaten hopp om behandlingar som på sikt skulle kunna förändra hur pankreascelladenokarcinom behandlas. Forskarna är positiva till att fortsatt utveckling av terapin kan ge nya möjligheter att förbättra kliniska resultat för de drabbade.
