Var hände det och vad hittades
Komsomolets sjönk ungefär 180 km utanför Bjørnøya i Norge (ö i Barents hav). Av de 69 besättningsmedlemmarna överlevde bara 27, vilket gör olyckan till en av de mest dödliga i sovjetisk ubåtsfart. Vraket har väckt säkerhetsfrågor eftersom det innehåller en kärnvapenkonfiguration med två torpedmonterade kärnstridsspetsar samt en atomdrift reaktor.
Den första större ryska expeditionen gjordes 1994, då man upptäckte att plutonium läckte från en av stridsspetsarna. Året därpå, 1995, lagades sprickor i skrovet och torpedrören tätades, vilket minskade de omedelbara läckagen.
Nyare vetenskapliga undersökningar
Under 2019 ledde norska forskare, med Justin Gwynn och Hilde Elise Heldal i spetsen, en omfattande analys av området kring Komsomolets. Projektet gav viktiga fynd som publicerades i Proceedings of the National Academy of Sciences (PNAS). Studien fördjupade förståelsen för hur vraket påverkar sin omgivning radiologiskt.
Tekniken som gjorde det möjligt
Undersökningarna använde bland annat fjärrstyrda undervattensfarkoster, däribland Ægir 6000, som kan dyka till 6 000 meters djup. Genom analyser av havsvatten- och sedimentprover från torpedsektionen och nära en ventilationsledning drog forskarna slutsatsen att någon plutoniumläcka från stridsspetsarna inte kunde påvisas. Däremot identifierades periodiska utsläpp av radioaktivt material från kärnreaktorn.
Vad mätningarna visade
Mätningar av förhållandet mellan plutonium och uran visade att bränslet i reaktorn långsamt korroderar och därmed frigörs. Den begränsade ansamlingen av radionuklider beror i första hand på havsvattnets utspädningseffekt, vilket kraftigt minskar den potentiella faran.
Vad forskare och politiker säger
Med sin komplexa historia och många internationella aspekter fungerar Komsomolets-incidenten som en viktig fallstudie. Forskarteamet, lett av Gwynn och Heldal, betonade att: “Med tanke på den globala ökningen av militära aktiviteter och geopolitiska spänningar kan Komsomolets öde och det nukleära materialet ge oss viktiga insikter om följderna av eventuella framtida olyckor som involverar kärnkraftsdrivna fartyg och kärnvapen till havs.”
Denna tragiska händelse påminner om riskerna med kärnkraftsdrivna enheter och vapensystem i våra hav. Genom att förstå och lära av tidigare olyckor kan det internationella samfundet bättre förbereda sig för framtida utmaningar, och därigenom skydda både människor och miljö mot de hot som radioaktivt spill kan medföra. Den fortsatta forskningen kring Komsomolets är viktig för att säkerställa att historien inte upprepar sig.
