Studien och vilka som står bakom
Studien publicerades av INED (Nationella institutet för demografiska studier), CNRS (Nationella centret för vetenskaplig forskning) och den mindre kända, men likafullt viktiga, BiB. Den presenterades på en onsdag den 28 januari, något som väcker frågor om långsiktiga trender inom europeisk demografi. Studien bygger på data “sedan början av 2010-talet” och identifierar en brytpunkt i trenderna efter 2005, vilket innebär att den tidigare jämna uppgången i livslängd förändrats.
Enligt Serge Guérin, sociolog med inriktning på åldrande, börjar tidigare livsbeteenden få tydliga följder kring 55 års ålder. I en intervju i programmet “La Matinale” framhöll han att människor ibland ofrivilligt får betala för tidigare livsval vid den här åldern.
Så ser jämförelsen ut mellan länder och regioner
Studien pekar ut flera europeiska regioner där livslängden fortfarande stiger: norra Italien, Schweiz, Spanien, samt Paris och Île-de-France. Som kontrast nämns att livslängden sjunkit i länder som USA, vilket ger en intressant jämförelse. “Under fyra år” har den förväntade livslängden fallit i USA, något som kopplas till negativa samhällsförhållanden.
I en intervju framhöll David Lefort, knuten till studien, att den biologiska gränsen för livslängd kan ligga på 83 år för män och 87 år för kvinnor, men att det fortfarande finns möjligheter att höja dessa siffror.
Vad som ligger bakom trenderna
Studien talar om en “dubbel dynamik”: individuell och social. Individens egna val — kost, fysisk aktivitet, rökning och alkoholkonsumtion — spelar stor roll, och livsstilsfaktorer påverkar livslängden i hög grad. Men också den sociala dynamiken, alltså kvaliteten och mångfalden i sociala kontakter, påverkar livslängden i hög grad.
Ekonomisk utveckling och arbetsmöjligheter i en region framstår också som starka faktorer. I områden med stark ekonomi och fler jobb tenderar livslängden att öka.
En avgörande period mitt i livet
Åldersintervallet 55 till 74 år pekas ut som särskilt betydelsefullt. Det är då tidigare livsval och beteenden börjar visa sig i hälsan. Serge Guérin förklarar att ju fler sociala kontakter vi har, desto tryggare känner vi oss, vilket i sin tur leder till bättre hälsa och längre liv.
Studien påminner om att tidigare generationers vinster i livslängd i stor utsträckning kom från minskad barn- och mödradödlighet. Idag handlar utmaningen mer om att optimera livslängden utifrån hälsosamma levnadsvanor och socialt umgänge.
Guérin avslutar med att betona att skillnader i livslängd speglar bredare skillnader i livskvalitet och regional utveckling. I en tid då vi fortfarande kan vinna “några månader, några år” i förväntad livslängd påminns vi om betydelsen av individuella val och social samvaro.
Betydelsen av dessa forskningsresultat ligger i deras potential att informera om hur våra livsval och samhällsstrukturer påverkar livslängd och hälsa. Eftersom den biologiska gränsen ännu inte nåtts i många delar av världen finns det fortfarande tid att förbättra och förlänga livet för många.
