En fascinerande upptäckt
Expeditionen gjordes med forskningsfartyget Falkor, som drivs av Schmidt Ocean Institute. Med hjälp av det fjärrstyrda fordonet SuBastian utforskade teamet den östra Pacifiska ryggen, ett geologiskt aktivt område i norra Stilla havet. Målet var att samla bergprover från de hydrotermiska skorstenarna och hitta larver av tubmasken Riftia pachyptila (som kan bli upp till 3 meter lång). Dessa maskar — ibland kallade “jättelika skäggmaskar” — lever i en komplex miljö som ifrågasätter tidigare uppfattningar om liv under havsbotten.
SuBastian upptäckte kavernlika utrymmen under havsskorpan på ungefär 2 500 meters djup, där de oväntade organismerna levde. Dessa kaviteter låg cirka 10 cm under plattorna, och inne i dem mättes en temperatur runt 25 °C. Förutom de jättelika maskarna hittades också räkor, krabbor, snäckor och musslor — ett komplext ekosystem som forskarna inte kände till tidigare.
Livsformer och deras ekosystem
Fynden visar hur ekosystem kan utvecklas och frodas under extrema förhållanden. De hydrotermala vätskorna som fyller kaviteterna fungerar som näringskälla för organismerna, där mikroorganismer spelar en central roll i näringskedjan. Tidigare kände forskarna mest till mikrobiellt liv under havsbotten i liknande miljöer, men de här upptäckterna visar en mycket större mångfald och utbredning än man tidigare trott.
Forskarna föreslår också att larver från dessa organismer kan ha spridit sig med hjälp av vätskor från de hydrotermiska skorstenarna — ett tecken på hur sammanknutna ekosystemen under och ovan havsbotten verkligen är. Det finns fortfarande stora kunskapsluckor kring biomassan under havsbotten, men man vet att omkring 70 % av den planktoniska biomassan lever under jordskorpan.
Varför det spelar roll — och behovet av skydd
Den djupare förståelsen för dessa komplexa livsformer betyder också mer för hur vi tänker kring liv på andra planeter. Jordens hydrotermala förhållanden jämförs ofta med förhållanden på Jupiters måne Europa, som NASA undersöker med projektet Europa Clipper. Sådana paralleller kan ge nya idéer om var och hur vi letar efter liv i solsystemet.
Samtidigt hotas dessa nyligen upptäckta ekosystem av mänsklig verksamhet, särskilt djuphavsgruvdrift. Forskare betonar vikten av att skydda de unika miljöerna mot exploatering. För den som bryr sig om de här ekosystemen är forskarnas uppmaningar till skydd mer relevanta än någonsin.
I ljuset av dessa insikter och de känsliga sambanden mellan olika ekologiska system på jorden — och kanske även på andra planeter — blir upptäckten mer än en vetenskaplig observation. Den är ett tydligt tecken på att vår planet rymmer gåtor och livsformer vi knappt börjat förstå, och att vi har ett ansvar att vårda och skydda dem mot hot som gruvdrift och annan exploatering.
