Farväl till 24-timmarsdygnet: från och med detta datum blir Jordens dagar 25 timmar långa
Tanken att jorden någon gång kommer att få ett 25-timmarsdygn låter som sci‑fi, men det är en verklig möjlighet — även om det dröjer miljontals år. Idén bygger på att jordens rotation långsamt blir långsammare, vilket i praktiken förlänger dygnet. För oss i vardagen är förändringen osynlig, men den fångar forskarnas intresse.
Hur jordens rotation förändras gradvis
Forskning visar att jordens rotation saktar ner på grund av månens gravitation. Det handlar om samma krafter som ger oss tidvattnet: vattnets rörelser fungerar som en mycket svag broms på jordens rotation. Man kan likna det vid att trycka till en snurrande kontorsstol — friktionen mot golvet får den att sakta in över tid. Resultatet blir att dygnet blir längre, men så långsamt att det bara läggs till “en liten bit i taget” på vår nuvarande 24‑timmarscykel.
Begreppet “solardag” som vi använder dagligen varierar faktiskt över tid och tenderar att bli längre över mycket långa perioder. Dygnet kan också mätas i “sideriska dagar” (baserat på jordens rotation i förhållande till avlägsna stjärnor), och de är något kortare än soldagen.
Månen och tidvattenbromsningen
Månens gravitation skapar tidvattensvulster på jorden, och på grund av friktion ligger dessa inte helt i linje med månen. Den friktionen tar bort en pytteliten mängd rotationsenergi från jorden. Som följd rör sig månen långsamt längre bort från jorden. Denna komplexa samverkan mellan jord och måne har dokumenterats noggrant av organisationer som NASA, som förklarar fenomenen i resurser som NASA’s Space Place (en populärvetenskaplig sida från NASA) och i deras texter om solförmörkelser och jordens rotation.
Forskare, bland andra astrofysikern Norman Murray och kollegor vid University of Toronto, studerar dessa processer noga för att förstå hur dygnslängden ändrats över geologisk tid. Deras arbete, publicerat i Science Advances, bidrar med viktig kunskap inom området.
Hur vi upptäcker den långsammare rotationen
Vi märker inte förändringen i vardagen, men med dagens avancerade teknik och historiska observationer kan forskare fånga upp mycket små avvikelser i jordens rotation. Organisationer som International Earth Rotation and Reference Systems Service (IERS) och U.S. Naval Observatory följer dessa avvikelser noggrant och publicerar ofta uppgifter om skottsekunder som används för att justera våra klockor så att de håller jämna steg med jordens långsammare rotation.
Moderna metoder jämför extremt precisa klockor med astronomiska observationer och gamla solförmörkelsergrundregister för att studera förändringarna. Dessa data visar att det kan ta omkring 200 miljoner år innan ett 25‑timmarsdygn blir verklighet, om jorden och månens system fortsätter utvecklas åt samma håll.
Andra saker som påverkar dygnslängden
Det är inte bara tidvattenbromsning som spelar roll. Naturliga fenomen som isavsmältning och omfördelning av vattenmassor kan också påverka jordens rotation. NASA har exempelvis studerat förändringar kopplade till ismätningar och grundvattenförändringar. Till och med stora ingenjörsprojekt skulle teoretiskt kunna påverka dygnslängden, vilket visar hur komplext det är att mäta och förstå hela processen.
Det är fascinerande att se hur vår planet och de krafter som verkar på den långsamt ändrar något så grundläggande som längden på våra dagar. Ett 25‑timmarsdygn ligger långt fram i tiden, men den här kunskapen ger oss ett nytt sätt att se på världen och de kosmiska samband som formar den.