Forskarna analyserade hur deltagarnas avföringsfrekvens relaterade till demografi, genetik och olika hälsomarkörer. De fann att de hälsosammaste personerna rapporterade tarmtömningar en till två gånger per dag — en frekvens som kallades “Guldlocks-zonen.”
Vad de hittade och hur de delade in frekvenserna
Studien, med mikrobiologen Sean Gibbons och bioingenjören Johannes Johnson-Martinez i ledningen, delade in avföringsfrekvensen i kategorier: förstoppning, låg-normal, hög-normal och diarré. Kategorierna definierades tydligt: hög-normal var en till tre tarmtömningar per dag, medan förstoppning var en till två tömningar per vecka. Optimalt ansågs alltså 1–2 tarmtömningar per dag — den så kallade “Guldlocks-zonen.”
Deltagarna beskrevs som “generellt friska” (utan tidigare problem med njurar eller tarmar). Data om avföringsfrekvens samlades in via självrapportering, vilket författarna illustrerade med idiomet “lämnade barnen vid poolen.”
Vem hade vad — demografi och mikrobiom
Demografin visade att kvinnor, yngre deltagare och personer med lågt BMI oftare hade mindre frekvent avföring. Analys av avföringsprov och blodprov visade också skillnader: de med diarré hade högre förekomst av bakterier från övre mag-tarmkanalen och blodmarkörer för leverpåverkan. De med förstoppning visade högre nivåer av proteinfermentering, vilket kan leda till toxiner som tar sig in i blodet.
Sean Gibbons säger: “Denna studie visar hur frekvensen av tarmtömningar kan påverka alla kroppens system,” vilket understryker kopplingen mellan tarmhälsa och allmänt välbefinnande.
Livsstil som hänger ihop med “Guldlocks-zonen”
Personer som höll sig i “Guldlocks-zonen” rapporterade att de åt mer kostfiber, drack mer vatten och motionerade oftare. Deras avföringsprover visade höga nivåer av bakterier som fermenterar kostfiber och frigör kortkedjiga fettsyror — viktiga för immun- och matsmältningssystemet.
Studien pekade också på samband som kräver mer forskning. Metaboliten Indoxylsulfat, kopplad till proteinfermentering, hittades i högre nivåer hos dem med sällsynt avföring. Denna metabolit kan skada njurarna, vilket forskarna menar kan tyda på en möjlig orsakskedja mellan avföringsfrekvens och hälsa.
Kort om slutsatserna
Denna forskning om avföringens biologiska betydelse lyfter fram att det kan vara bra att hålla en optimal avföringsfrekvens för långsiktig hälsa. Genom att justera kost- och träningsvanor kan man kanske röra sig in i den hälsosamma “Guldlocks-zonen.” Forskarna på ISB noterar att tarmens mikrobiom “kan skifta snabbare än förväntat”, vilket betyder att livsstilsförändringar kan ge snabba och tydliga effekter på hälsan. Mer forskning kan visa hur våra vanor inte bara påverkar matsmältningen utan också vår allmänna vitalitet.