En neuroforskare avslöjade hur saltintag påverkar hjärnans funktion och kroppens vätskebalans

Vad saltet gör i kroppen

Natrium är avgörande för hur neuroner skickar signaler genom aktionspotentialer. Som Huberman säger: “Natrium är ett av nyckelelementen som gör att neuroner kan fungera, genom den mekanism vi kallar aktionspotential.” Utöver det reglerar natrium vätskebalans och elektrolyter i kroppen och styr hur mycket vatten vi tar in och gör oss av med.

Två andra elektrolyter som ofta kommer upp i samma sammanhang är kalium och magnesium. Tillsammans hjälper natrium, kalium och magnesium hjärnan och andra organ, till exempel njurarna, att fungera som de ska.

Det vaskulära organet i lamina terminalis, som saknar en typisk blod-hjärnbarriär, är en del av hjärnan som jobbar med saltreglering. Neuroner i den här regionen känner av förändringar i natriumnivåer och blodtryck och skickar signaler som får kroppen att släppa hormoner för att hålla vätskebalansen.

Hur salt styr törsten

Kroppen har två huvudtyper av törst: “osmotisk” och “hypovolemisk”. “Osmotisk törst” uppstår vid hög saltkoncentration i blodet, medan “hypovolemisk törst” kommer när blodtrycket sjunker. Båda signalerar att kroppen behöver både vatten och salt.

Vasopressin (ett antidiuretiskt hormon) spelar en viktig roll här genom att tala om för njurarna om de ska spara på vatten eller släppa ut det, beroende på natriumnivåerna.

Risker med för mycket eller för lite salt

Både för högt och för lågt saltintag kan vara skadligt. Huberman påpekar: “Det finns tiotals eller till och med hundratals kvalitetsstudier som visar att en salt rik kost kan vara skadlig för olika organ, inklusive hjärnan.” För höga saltnivåer kan få hjärnceller att svälla och skadas, medan natriumbrist kan försämra cell- och hjärnfunktion. De organ som främst påverkas är hjärnan, hjärt-kärlsystemet och njurarna.

Tips om hur mycket salt du behöver

En vanlig rekommendation är att inte överskrida 2,3 gram salt per dag för att minska risken för hjärt-kärlsjukdomar. Individuella behov kan dock skilja sig åt. Huberman säger: “Blodtrycket är en avgörande mätning. Utan att känna till det kan jag inte ge en universell rekommendation.” Personer med särskilda medicinska tillstånd, som ortostatiska störningar, bör få råd från specialister och kan i vissa fall behöva ett högre saltintag, vilket är liknande individuella vätskebehov.

De som följer lågkolhydratdieter tappar ofta mer vatten och elektrolyter, som natrium och kalium. Huberman säger: “Om din kost är låg på kolhydrater behöver du troligen övervaka och anpassa ditt intag av salt och kalium.”

Smak, ultraprocessad mat och aptit

Tungan och matsmältningssystemet har salt- och smakreceptorer som skickar signaler till hjärnan om aptit. Kombinationen av salt, socker och artificiella ämnen i ultraprocessade livsmedel kan däremot rubba kroppens naturliga mättnadssignaler, vilket liknar hur sockerkonsumtion och hälsoråd påverkar hälsan.

Att hålla ett balanserat saltintag, baserat på naturliga och lätt processade livsmedel, kan hjälpa kroppens signaler att fungera bättre. Betydelsen av medicinsk rådgivning, särskilt vid frågor om hjärt-kärlhälsa och saltintag, kan inte överskattas. Ett medvetet och informerat tillvägagångssätt kan förbättra både fysisk och mental hälsa.