Ett levande laboratorium
Allt började med den allvarliga olyckan den 26 april 1986, när en serie ångexplosioner följdes av en härdsmälta. Hundratusentals människor drabbades och området kring Tjernobyls kärnkraftverk övergavs, vilket blev en av världens största ekologiska katastrofer. På ett område om cirka 2 589,99 km², kallat Tjernobyls avspärrningszon (CEZ), har forskare nu möjlighet att studera strålningens effekter på biologiskt liv på nära håll.
En central aktör i det här projektet är forskare från Princeton University, inklusive biologerna Cara Love och Shane Campbell-Stanton. År 2014 började de märka gråvargar med GPS- och dosimeterhalsband för att samla data om rörelser och strålningsnivåer. Med tiden har det visat sig att dessa vargar lever under en konstant strålning som är sex gånger högre än den lagliga gränsen för människor.
Vargarna — hur de klarar strålningen
Vargarna i CEZ, som fungerar som toppredatorer i området, sticker ut genom att de klarar sig bra trots de höga radioaktiva nivåerna. Jämfört med vargpopulationer i närliggande skyddade områden i Belarus är deras täthet hela sju gånger högre. Forskarna pekar på att frånvaron av mänskligt tryck (som jakt och störningar i habitatet) och vissa genetiska mutationer som kan ge skydd mot cancer sannolikt spelar in.
Shane Campbell-Stanton sade i en intervju med NPR att “gråvargar erbjuder en riktigt intressant möjlighet att förstå effekterna av kronisk, lågdos, flergenerationell exponering för joniserande strålning.” Han och hans team har observerat mutationer som verkar ge vargarna en bättre cancerimmunrespons, vilket låter dem överleva och föröka sig trots de höga nivåerna av strålning.
Vad forskningen kan säga om människor
Studierna av djur i Tjernobyl kan också ge ledtrådar för mänskliga tillstånd. År 2023 visade en studie av så kallade “Tjernobyl-hundar” genetiska skillnader jämfört med hundar drygt 16,09 km bort i Tjernobyl City, vilket tyder på möjligheten till unik genetisk anpassning till strålningsmiljöerna. Forskare samarbetar nu med cancerexperter för att se om de genetiska fynden hos dessa djur kan få terapeutiska tillämpningar för människor.
Dessutom väntas resultaten från den tioåriga vargstudien presenteras under Annual Meeting of the Society for Integrative and Comparative Biology år 2024. Fynden kan ge värdefull kunskap om hur genetiska förändringar och miljöfaktorer samverkar för att påverka biologisk överlevnad och evolution.
Tjernobyl, en gång synonymt med tragedi och förödelse, har med tiden blivit en oväntad arena för biologisk och medicinsk forskning. Genom sådana studier kan vi få en djupare bild av hur livet anpassar sig i de mest ogästvänliga miljöerna — och kanske använda de insikterna i arbetet med mänskliga sjukdomar och behandlingar.
