En unik miljö och vad den betyder globalt
I centrala delen av Demokratiska republiken Kongo ligger Cuvette Centrale, en region på 145 000 km² som rymmer världens största komplex av tropiska torvmarker. Inom området finns vatten som Mai Ndombe-sjön, Tumba-sjön och Ruki-floden, som alla mynnar ut i den mäktiga Kongo-floden. Tillsammans med tropiska skogar och våtmarker utgör de här komplexa ekosystem en viktig del av den globala kolcykeln.
De så kallade svartvatten-kropparna (vatten med mycket löst organiskt material och nedbrytbart växtmaterial) har en mörk färg och mycket löst organiskt kol. Forskarna noterade att dessa vatten var kraftigt övermättade med koldioxid, vilket bidrar till att kol sipprar upp i luften.
Hur fältarbetet gick till
Fältarbetet leddes av Travis Drake, kolbiogeokemist vid ETH Zürich, och bestod av tre fältresor till Kongobäckenet mellan 2022 och 2025. Prover samlades från Mai Ndombe- och Tumba-sjöarna samt Ruki-floden.
Drake sammanfattade fyndet så här: “Vi blev mycket förvånade eftersom vi helt och hållet förväntade oss att koldioxiden skulle vara modern.” Trots logistiska utmaningar, bland annat starka vindar som nästan kapsejsade små båtar vid Mai Ndombe, lyckades teamet samla in och analysera prover.
Analyser med högprecisionsspektrometri (använd för att datera kolet) visade att omkring 40 % av det oorganiska kolet var tusentals år gammalt. Den andelen är betydande och ställer tidigare antaganden om kolcykelns långsiktiga stabilitet på prov.
Risker framåt och vad som kommer härnäst
Upptäckten pekar på potentiella risker för destabilisering av kolreservoarerna i Cuvette Centrale, särskilt om framtida klimatförändringar förvärrar förhållandena. Forskarna föreslår att mikrobiell nedbrytning av torvkol till koldioxid och metan kan påskynda frisättningen av dessa växthusgaser.
Travis Drake uttryckte oro för utsläppens omfattning: “Om regionen upplever framtida torka kan denna exportmekanism accelerera, vilket potentiellt vänder dessa massiva kolreservoarer från en sänka till en stor källa till atmosfären.” Det understryker behovet av fortsatt forskning för att följa utvecklingen över tid.
Forskarteamet planerar nu att analysera vattnet i Kongobäckenets torv mer i detalj för att förstå hur mikrobiella processer frigör forntida kol och om samma fenomen förekommer i hela regionen. Sådan kunskap behövs för att avgöra om dessa utsläpp är en naturlig bakgrundsnivå eller tecken på instabilitet i de stora kolreservoarerna.
Den här forskningen får oss att ompröva hur vi ser på tropiska torvmarkers roll i den globala koldynamiken, och leder till att man kanske måste se över skyddsåtgärder för dessa viktiga ekosystem.
